Alla Helgons helg!
Kyrkogårdar är en tröst i mörkret, att få tända ett ljus för de som inte längre får gå runt här på vår jord. Vad gör de i stället, svävar omkring och väntar på att vi som är kvar tänder ett ljus och tänker på dem? Knappast men det känns tryggt och få lov att tända det där ljuset, så bra är det med våra nya minnes lundar. Är det så våra kyrkogårdar kommer att se ut i framtiden, gemensamma samlingsplatser. Eller kommer det att bli mera monumentalt igen som på Franska kyrkogårdar med hela hus i marmor. På den kyrkogård jag tänker på ligger i Paris på Montmartre området, där levde flera hemlösa katter i marmorhusen. Antagligen bodde det många råttor också på denna plats, och alla så levde de på snälla katt tanter som kom med mat till dem alla.
Såg ett trevligt program på TV2, Elvis Costello med gäster, Rosanne Cash, Kris Kristoffersson, Norah Jones och John Mellencamp. Ett mysigt program utan denna tävlingshysteri som nästan är i varje musikprogram nuförtiden. Sjung och bli utbuad, eller hyllad för något obegripligt skrikigt framträdande. Då känns det bra och lyssna på gitarrklink och lite spruckna röster som varit med länge i den här världen.
Till alla helgon, vi tänder ett ljus, tänker på er och försöker se ljuset i mörkret.