Nytt år, nya möjligheter!
bild persdotter
Det känns som om tiden har stått still, men världen tog ingen paus. Jag vill skåla för det nya året och hjälpen, som jag fått av Nina på webblogg. Hjälp till att kunna logga in på min gamla, jag kan nog säga älskade blogg. Fick för mig att det var så enkelt och börja med en ny blogg, det gick inte. Sedan hittade jag inte min gamla blogg och så, nä nu är jag tillbaka.
Familjen har nu utökats med en ny hund, det är en welsh Springer Spaniel som lystrar till namnet Buster. Han är född i Pippi-kullen, där hette han Kapten Efraim. Kapten är han lite ibland, matros är mer lämpligt tycker jag. Det är mycket spring i benen och ögonen har en god blick för traktens harar.
Har i kväll varit på sy-möte, om jag sydde något? Ja säkert ett tio-tal korsstygn. Det är roligare och prata och äta gott. Vi fick jättegoda bullar och sedan Ostkaka, hemlagad Ostkaka. Jag lägger ut recept på kaksmulan.
Vi pratade om att tappa sitt hår, en av oss har gjort det. Nu var det andra gången på ett år som hon miste sitt hår. Som K beskrev det så var det värst första gången, den här gången är det viktigaste att bara överleva. Tror inte att det går och förstå, håret är viktigt och självklart ska jag överleva. Kan jag acceptera döden, den som aldrig är väntad. Känns som om det är viktigt och göra så mycket som möjligt just nu, i morgon lurar Liemannen i buskarna. Kanske snarare i cellerna, han sitter där och rör om.
Sänder en tanke till människorna i Gaza, vilket kaos som de hamnat i. På radion berättades det om en flicka på 14 år som blivit så rädd att hon bara slutat leva. Hon dog 14 år för att några män skulle visa världen vem som är Kapten. Jag tror att de som ska styra världskutan måste vara mammor, bara de förstår världens barn.
På Sundet tutar båtarna, dimman tätnar och jag har fått fräknar, nej det har jag inte.