Trädgårdssnäckan!
bild persdotter
Trädgårdssnäckan i min trädgård, den håller just på att käka upp sig på Vinbärsblad. Sedan kan den bli mat till Igelkottarna, de lufsar igenom här på natten.
Snäckorna är så fina hus, de har olika färger och är så fint randade. Trädgårdsnäckorna kan inte bli för många, och skulle de bli många många fler. Då är det nog en varning för att något är fel, de är budbärarna.
Just detta hörde jag om Skarven, på skånska kallad Ålakråga. Det kommer upp med jämna mellanrum, önskemål om att skjuta av lite Ålakrågor för de är för många och så skiter de så att vi ser skiten. Vår egen skit spolar vi ner och så åker den iväg med avloppet. Jo då var det en klok kille som sa så att "Budbäraren skjuter man inte" och budbärararen i detta fallet var just Ålakrågan.
Skarvens avföring lägger sig över träden så att det ser ut som om de dog. Områden som varit bebodda av Skarvar, grönskar en kort tid efter att de lämnat dem, och det kommer även fram ovanliga växter som har gynnats av Ålakrågans avföring.
Människan asfalterar glatt hela jorden, för det är så praktiskt. Naturen bryter ner den också, men det tar lång tid. Vi förorenar dagligen med olika kemikalier, och alla andra utsläpp som vi bara behöver göra.
Lilla snäckan akta dig, så att inte igelkotten ser dig.